Hur klimatförändringar och naturförlust hänger samman med vår andning

Även om klimatkrisen ofta känns som ett avlägset problem kan dess effekter påverka luften vi andas. Forskning¹ visar på kopplingar mellan klimatförändringar – stigande globala temperaturer till följd av ökade växthusutsläpp – och de dagliga utmaningar som det innebär att leva med astma eller KOL. Det finns också bevis för att klimatdrivna händelser påverkar lunghälsan. Ett exempel är skogsbränder som sprider skadliga partiklar som kan försämra luftkvaliteten². 

”Klimatförändringarna är direkt kopplade till andningshälsan genom händelser som skogsbränder, som ökar partikelföroreningarna och kan utlösa astma och andningssvårigheter”, säger dr Tari Haahtela, professor emeritus i klinisk allergologi vid Helsingfors universitet. För dem som redan lever med astma eller KOL är det viktigt att vara medveten om hur klimatförändringarna kan förvärra deras tillstånd.

Ökande respiratoriska risker

I takt med att den globala medeltemperaturen fortsätter att stiga varje år tyder allt fler forskningsresultat på en motsvarande ökning av luftvägssjukdomar och fall av astma och KOL.

”Vi ser redan effekterna av ett varmare klimat på andningshälsan, och riskerna kommer bara att fortsätta att öka”, varnar Haahtela.

I en studie från 2013³ som undersökte klimatförändringarnas ökande inverkan på andningshälsan drogs slutsatsen att klimatförändringarna påverkar lunghälsan direkt genom extrema väderhändelser och indirekt genom förändrade allerginivåer, längre allergisäsonger, försämrad luftkvalitet och en ökning av virusinfektioner som influensa.

Studien förutspådde också att människor som redan har kroniska luftvägssjukdomar var bland dem som var mest mottagliga för klimatförändringarnas negativa effekter, med risk för förvärrad hosta, väsande andning, andningssvårigheter, besök på akutmottagningar eller sjukhusvistelser.

Under 2023 förutspådde en rapport från Environmental Protection Agency (EPA) att den klimatdrivna uppvärmning som skett från förindustriella nivåer förväntas öka antalet astmafall bland barn i USA. Vid en uppvärmning på 2 °C respektive 4 °C förväntas exempelvis de årliga fallen av astma öka med mellan 4 och 11 procent. Global Asthma Report 2022⁴ belyser det akuta behovet av att minska dessa risker och agera för lunghälsa.

Värmeböljor ökar riskerna ytterligare

Meteorologiska världsorganisationen (WMO) har rapporterat att de senaste åtta åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts och att värmeböljorna har blivit allt vanligare och intensivare. Extrem värme gör inte bara att luften känns tung och kvävande. För personer med andningssvårigheter som astma eller KOL innebär det en extra påfrestning för kroppen.

”Vid värmeböljor överbelastas kroppens förmåga att reglera temperaturen, särskilt om andningssystemet redan är nedsatt”, förklarar Haahtela och jämför med att bada bastu.

Många tycker om att sitta i bastun i temperaturer över 80°C i tio minuter, men personer med andningssvårigheter kan uppleva värmen som outhärdlig efter bara några minuter.

”Personer med kroniska luftvägssjukdomar klarar inte av samma höga temperaturer som personer med friska lungor. De måste gå ut tidigare”, säger Haahtela. ”Det är ungefär på samma sätt som de kämpar under värmeböljor om de inte kan få tillgång till svalare utrymmen.”

Längre pollensäsonger och oväntade hot

Längre och intensivare pollensäsonger förvärrar symtomen för personer med säsongsallergier och allergisk astma. I Finland har Haahtela själv sett att säsongen för björkpollen nu börjar en till två veckor tidigare och varar längre än för 15 år sedan.

”För personer som är allergiska mot björk- eller gräspollen innebär detta en längre period av lidande”, säger Haahtela.

I extrema fall leder klimatförändringarna också till sällsynta fenomen som ”åskvädersastma”, där stormar krossar pollenkorn till små partiklar som starka vindar för djupt ner i lungorna. Detta kan orsaka plötsliga och allvarliga astmaanfall, även hos personer som inte tidigare haft astma.

Åskvädersastma⁵ är en extrem manifestation av luftföroreningar under specifika väderhändelser”, säger Haahtela. Han lyfter även fram att ökenutbredningen, som också är ett resultat av klimatförändringarna, i regioner som Sahara förvärrar dessa händelser. Det gäller särskilt i Medelhavsländerna.

Varför naturen är viktig för våra lungor

Klimatförändringar som leder till extrema väderhändelser är inte den enda påfrestningen på våra lungor. Forskningen kopplar också luftvägssjukdomar till ett djupare problem, nämligen vår separation från naturen. Enligt FN förväntas 70 procent av världens befolkning bo i städer 2050.

Denna separation från naturen påverkar vår lunghälsa och kan enligt Haahtela tydligt kopplas⁶ till en ökning av antalet astma- och allergifall.

”Vår separation från naturen minskar vår exponering för olika mikrober och biogena kemikalier (det vi andas, äter, dricker och rör vid) och stör vår immuntolerans”, säger Haahtela. ”Det gör det svårare för våra kroppar att skilja mellan ofarliga ämnen, som pollen eller djurhår, och faktiska hot.”

”Att leva närmare naturen och ta med sig naturliga element tillbaka till vårt stadsliv stärker immunförsvaret och minskar risken för skadliga inflammatoriska reaktioner som leder till tillstånd som astma och allergier.”

Så ett sätt att skydda lunghälsan från de allt värre effekterna av klimatförändringarna och den accelererande naturförlusten kan ligga i vår relation till naturen. Haahtela påpekar att erkännandet av den nära kopplingen mellan vårt välbefinnande och planetens hälsa ger oss ännu fler skäl att skydda den.

”Genom att återknyta kontakten med naturen och göra genomtänkta val i livet skyddar vi inte bara våra lungor, vi stärker också vårt band till den planet som försörjer oss.” 

Dr Tari Haahtela är en finsk lungläkare och allergolog som är känd för sin forskning om astma och allergier. Han var chef för Hud- och allergisjukhuset i Helsingfors i över 20 år och är professor emeritus vid Helsingfors universitet. Professor Haahtela ledde också de inflytelserika finska astma- och allergiprogrammen. Hans forskning har fokuserat på sambandet mellan ökningen av astma och allergier och förändringar i miljöfaktorer och människors livsstil.

REFERENSER

1. Andersen ZJ, Vicedo-Cabrera AM, Hoffmann B, et al. Climate change and respiratory disease: clinical guidance for healthcare professionals. Breathe. 2023;19:220222. https://breathe.ersjournals.com/content/19/2/220222
2. Wilgus ML, Merchant M. Clearing the air: Understanding the impact of wildfire smoke on asthma and COPD. Healthcare (Basel). 2024 Jan 25;12(3):307. doi: 10.3390/healthcare12030307. PMID: 38338192; PMCID: PMC10855577. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38338192/
3. Barnes C, Alexis NE, Bernstein JA, Cohn JR, Demain JG, Horner E, Levetin E, Nei A, Phipatanakul W. Climate change and our environment: The effect on respiratory and allergic disease. J Allergy Clin Immunol Pract. 2013 Mar;1(2):137-41. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3654689/
4. Global Asthma Report 2022. https://www.globalasthmareport.org/
5. Kevat A. Thunderstorm asthma: Looking back and looking forward. J Asthma Allergy. 2020;13:293-299. https://doi.org/10.2147/JAA.S265697
6. Haahtela T, Laatikainen T, von Hertzen L, et al. A short history from Karelia study to biodiversity and public health interventions. Front Allergy. 2023;4:1152927. doi: 10.3389/falgy.2023.1152927. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36998574/

Av Laurel Colless

KOL

ASTMA

Pulverinhalatorer kan minska koldioxidavtrycket från inhalatorer

KOL

ASTMA

Vård för en renare värld

Orion Corporation är ett globalt finländskt läkemedelsbolag. Vi utvecklar, tillverkar och säljer human- och veterinärläkemedel och aktiva läkemedelssubstanser. Pulverinhalatorn som utvecklats av Orion är kärnan inom vårt terapiområde astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).